Contionary:behålden

Skundavisk

Etymology

From be- + hålden.

Pronunciation

• IPA: /bɘhoɫdɘn/

Verb

behålden (class 7 strong, third-person singular simple present behældet, past tense beheld, past participle behålden, past subjunctive behelde, auxiliary haven)

1. to preserve, to keep safe

   The handwrit was well behålden.

   The manuscript has been well preserved.

Inflection

infinitive		behålden
present participle		behåldend
past participle		behålden
auxiliary		haven
	indicative		subjunctive
present	ik behålde	wi behålden	ik behålde	wi behålden
	thou behældst	ji behåldet	thou behældst	ji behåldet
	hi, si, hit behældet	si, Si behålden	hi, si, hit behålde	si, Si behålden
preterit	ik beheld	wi behelden	ik behelde	wi behelden
	thou beheldst	ji beheldet	thou beheldest	ji beheldet
	hi, si, hit beheld	si, Si behelden	hi, si, hit behelde	si, Si behelden
imperative	behåld	behåldet (ji)